Första gången jag såg en bild av Kristina Abelli Elander var hemma hos några tjejer som hade ett punkband. “Vad är det där för något”, frågade jag. “Det är Krissans” svarade de och tittade på mig som om jag var något som just kommit från Hästveda och det var ju nästan sant.
|
Första gången jag såg en bild av Kristina Abelli Elander var hemma hos några tjejer som hade ett punkband. “Vad är det där för något”, frågade jag. “Det är Krissans” svarade de och tittade på mig som om jag var något som just kommit från Hästveda och det var ju nästan sant. Aha, sa jag. Åren efter hade jag sen en Krissan målning hemma. Det var en blondin målad på trä som kramade och pussade ett skelett, alltså ungefär ett sånt där mexikanskt skelett om ni förstår vad jag menar. Jag tänkte mycket på den bilden. Varför gjorde hon så? Kristinas Elanders målningar är ofta väldigt enkla vid första blicken. Jaha, vad är det här? Sen börjar man fundera och bakom det färgglada och enkla döljer sig en berättelse som man saktar börjar vandra runt i. Okej, vissa bilder är läskiga, den “kultiverande vandringen” från 1979 hade jag själv på väggen tills jag blev pappa. Då blev det jobbigt. Men bilder ska nog också vara jobbiga.
Boken “The Street Series” är en samlingsbok med målningar från 70-talets slut och fram till idag. Rekommenderas varmt.
Johan Ehrenberg